Livet är ju bara så sjukt ballt eller?

2015



Klockan har inte ens hunnit bli nio än. Jag sitter i köket och väntar på att min bagel ska bli klar i mackgrillen. Bredvid mig står ett stort glas med färsk apelsin/mango jucie och väntar på mig. Just nu känns allt väldigt bra! Min värdmamma kom aldrig hem igårkväll vilket innebar att jag var helt själv med barnen imorse. Hon jobbar som advokat och hade en stoor "deal" igår och fick jobba över hela natten? Hjälp! Och allt gick hur bra som helst. Jag skjutsade iväg alla barnen på tre olika tider och alla kom i tid. Det var inget bråk imorse och tvättmaskinen är redan på med lite handdukar?! Yey du äger Mathilda! 
 
Idag har jag alltså bestämt mig. Jag ska om en timme ta bilen till Kickboxningsningen för första gången och gå på ett kickboxningspass. Barnen går där på karate två gånger i veckan och de är samma ledare. Håll i dig. Två killar. 23 år. Vältränade. Och jag vet inte vad det är, men de har någon så sjuk aura. De är så hårda liksom! Så jag skiter ner mig bara jag ser dom. En gång när jag satt och läste medans barnen tränade där kom en av dom förbi. Han sa:
- Heey, how are you?? 
Hela ansiktet börajde gå åt den röda nyansen och jag fick fram ett litet "Hey". Så vi får se hur det går idag. 
 
Något som jag har tänkt på väldigt mycket och som jag vill skriva några rader om är hur jag gör den här resan själv?! Alltså allt jag gör här, gör jag helt själv. Detta att jag bara tog flyget hit själv utan att känna en enda kotte?! Jag tar hand om barnen själv, handlar själv, kör bilen själv och om det är något jag ska fixa tex skriva in mig på ett collage eller skaffa mig ett amerikanskt körkort så gör jag det SJÄLV. Och jag ska säga dig att jag känner mig väldigt ensam ibland. Men jag har också märkt att hjälp vad självstädnig man blir och självförtroende ökar rejält. Jag menar om man gör något själv och något med sina kompisar får man ju en extra kick när man gör något själv. Så jag kan knappt tänka på hur självstädnig jag kommer vara när jag kommer hem?! För 6 veckor och 2 dagar har gjort mig till väldigt självsäker. (nu menar jag inte att jag klarar allt och tror att jag är bäst, för så är INTE fallet men jag hoppas att min poäng kommer fram) 
 
För dig som undrar hur det går med skiteriet går det relativt bra. Jag försöker vara så smart som möjligt. Insåg att min värdpappa hade ställt in en sugpropp i badrumsskåpet så nu är jag lugn. HAHA! Så Pia och Elin, ni kan vara lugna, jag slipper köpa en egen och ha på rummet. Ja allt är faktiskt väldigt bra här nu. Ha det gött! 
 
Fullkomligt älskar känslan av att utvecklas. Jag kan inte förstå att jag är inne på mitt 20:e år?! Vart tog tiden vägen? Wow! Antar att det gäller att njuta av allt. Så det försöker vi göra idag vänner, njuta av den svettiga mackan på frukostbordet eller den långa bussresan till skolan som man har åkt i 2 år. Jag är väldigt säker på att man kommer sakna vardagssituationer senare i livet. 
 








 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?