Mänskligheten

2014



Just nu känner jag en så obeskrivligt fantastisk känsla.Och nej det har inget med sensualitet säger jag till dig som trodde det. Det är så att det är jämnvecka, vilket innebär att det är min jobbhelg. Jag går upp kvart över fem både lördagen och söndagen. Igår ifrågasatte min vän Alva mig hur jag ens orkade gå upp så tidigt. Jag svarade något i stil med att man kommer in i det väldigt snabbt. Detta ångrade jag att jag skrev i morse när klockan ringde. Visst, det är fruktansvärt att gå upp så tidigt, men bara jag kommer till jobbet så går tiden fort. För mitt jobb är riktigt kul faktiskt! Tro mig, städning är sjukt kul! Gå långs ett tomt köpcentrum och lyssna på Alex & Sigges podast med en mopp på stativet och moppa upp grus. Jag klagar verkligen inte! Hur som helst, tillbaka till känslan. Jag kommer hem väldigt tidigt när jag har jobbat. (vilket också plussar på födelarna med mitt jobb) När jag kommer hem äter jag färska frallor som pappa alltid köper hem på lördagar, ställer mig i duschen och skrubbar bort alla toalett bakterier från kroppen och slänger mig i sängen. Jag ligger nu alltså helt ren, mätt och tanken av att redan ha tjänat pengar är fantastisk. MItt rum är släkt och lakanen är sådär extra lena mot benen. Det är den känslan som är obeskrivligt f-a-n-t-a-s-t-i-s-k!
 
Påvägen hem var jag riktigt nära på att krocka två gånger. Har nog aldrig varit så nära.. Folk är ju inte vetiga i trafiken. Herregud! Jag stod och väntade på grönt ljus för att sedan göra en vänster sväng. Bilarna från höger har grönt, så det åker mycket bilar. Ljuset blir grönt för mig och rött för dom andra. Jag smyger fram i min röda Civic och hinner knappt reagera förens jag slänger mig på bromsen. Idioten från höger struntade i sitt röljus och var läskigt nära att köra rakt in i min högras sida. Han tvärstannade med. Jag hann knappt reagera. Det första jag tänkte var, "meeeh körde jag mot rött??", tills jag såg att bilarna som låg bakom mig låg bakom mig. Mitt beteende var väldigt lugnt och i efterhand ifrågasatte jag mig själv och undrade varför jag inte tutatde.
När jag hade lugnat ner mina efterreaktioner ska jag göra en till vänstersväng. (vänstersvängar är farliga!!) Det kommer en bil från vänster och jag måste lämna företräde till honom. Men det luriga i det här är att han kommer från motorvägen så han har kvar blinkersen och blinkar höger. - vilket jag tror att han ska svänga höger och då behöver inte jag vänta på honom så jag börjar sakta köra fram. Andra gången jag tittar har han tagit bort blinkersen och körde fort förbi mig. Framför mig. Så än en gång får jag slänga mig på bromsen IGEN.
Vill bara tillägga att båda körde volvo...
 
En annan sak jag har reflekterat över den här morgonen är en sak på twitter. Läste igenom twitterflödet innan och blev så jäkla irriterad. Hjälp vad mycket åsikter alla har om precis ALLT. Jag säger inte att man inte får skriva sina åsikter, men jag tänker bara "Hur i hela friden orkar folk???" Hur orkar man engagera sig i allt möjligt. Vill fortfarande poängtera att alla har rätt att skriva precis vad man vill på sin twitter, precis som jag gör här. Det finns säkert vissa som inte förstår att jag orkar skriva långa inlägg om precis ingenting. Jag är liksom irriterad på själva mänskligheten. Alva som jag nämnde innan hon jobbar på Coop i kassan. Igår hade en kille försökt sno med sig några burkar då hon lugnt och sansat frågat om han hade tänkt betala för dom. Håll i dig nu. Då kastade killen en Ahlgrens bilar på henne?! Herregud!
 
Ja, om man tänker efter är mänskligheten väldigt konstig. Bilar som kör mot rött, folk som lägger ner sitt liv i sina åsikter på twitter och killar som är så dumma i huvudet att de kastar godis på andra människor! Med detta i tanken tar vi vara på helgen och framförallt tar vara på de FANTASTISKA människorna som finns där ute. De finns! De uppmärksammas bara inte lika mycket. Puss och kram skumbanan från en lika konstig Mathilda!
 
Hur är det? Vi alla är lite konsiga va? Vi säger det
 








 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?