Ta mig tillbaka till det här

2013



Följ min blogg med Bloglovin" target="_blank">
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Verification

2013



Följ min blogg med Bloglovin" target="_blank">
 
Sociala medier. Älskade sociala medier, ni är jävligt bra, men ni för med så sjukt idoitiska problem att man ibland inte ens vill att ni ska existera.
 
Visst, det är ju skit kul att se vad andra gör hela tiden. - i text, bild och i film. Super kul! Undra vad jag annars hade gjort om vi inte kunde göra det. Och för att inte prata om kommunikationen, det är ju perfekt! Om jag ser att en kompis är i stan och jag också är det, vips så träffas vi. Det kan vi ju inte klaga på. Det är som en helt ny värld öppnades där för några år sedan. Våra liv har numera bilvit i filter. Svartvitt eller kanske T1 som är min faviroit i fotoappen "VSCO-cam". Allt ser så mycket bättre och finare ut i våra filter. En rynka försvinner, tänderna ser vitare ut och på endel filter kan man faktiskt se smalare ut. Är detta bra? Är detta okej? 
 
Jag själv älskar att redigera bilder, se på andras bilder, läsa tweets och se på roliga filmer. Aboslut! Det kan jag inte säga att jag inte gör. Men den har ju en baksida vår "bekräftelsevärld". Hur mycket ideal har inte framskapats pga av det här? Hur många lägger ut en bild på sig själv när man är ful? De mest populära bilderna på instagram är snygga-smala-perfekta ansikten. Vi har olika kateogrier. 
  • De perfekta. Allt är snyggt. Vi pratar raka tänder, stora fina ögon, smal kropp men ändå lite former, gööör snygga kläder och som passar riktigt bra på bild
  • Träningsfreaken. De som lägger ut när de står och spänner sig i spegeln. Varenda ruta syns och med ett filter på det så ser vi en till ruta skymta fram. Vi har också dom i den här kategorin som äter "Healthy food". De lägger upp bilder på sina bär tallrikar och skriver att det är det godaste dom vet och att de står sig en hel dag på 5 st jordgubbar.
Vi har självklart många fler kategorier men det är de här som utmärker sig mest. Eftersom att de som får flest likes kommer upp på topplistan måste ju det vara hur många som helst som gillar bilderna. Hur många är det inte som då har påverkats av att någon står i spegeln och spänner armarna och magen? Hur många ser ut så? Och det viktagste, hur många av dom som inte ser ut så, går själv till spegeln och inser att man verkligen inte ser ut som den personen och får ångest över det. För man ska ju ha en sån kropp, eller? Ska man det? Våra älskade sociala medier har krävt fram idelaen. Dessa jäkla förbannande ideal. Man påverkas så sjuktligt mycket av att bara kolla på andra. Det är som en tävlan om vem som får flest likes och retweets och flest kommentarer. Jag vet att det är ju allas mål och dröm inom det där. Att få så hög bekräftelsesiffra som möjligt. 
 
 
 
Det värsta med det här är att den yngre generationen har växt in i det här. De vet ju bara att det här är "rätt". Detta får mig att bli så rädd. Vad ska hända med dom senare? Kommer alla sluta i anorexia och inte vilja gå utanför huset för att kraven är ända upp i halsen på dom? Är det såhär vi vill ha det? Jag menar hur många 13 åringar har inte instagram? Vi måste göra något åt det här. (har ingen aning om vad, men något måste vi göra) 
 
För att prata ur mitt egna perspektiv påverkas jag så sjukligt lätt. Men jag är mer den personen som vill visa andra att jag har det bra, att jag är duktig eller att jag tycker att jag ser helt okej ut på en bild. Det är ju vad detta grundar i. Att alla vill visa för andra! Det har blivit så. Jag själv får hejda mig flera gånger om dagen för att jag vill lägga ut något någonstans. Ett konkret exempel var idag när jag lördagsfikade tsm med min mor och far. Jag åt en kladdkaka och en kopp varm choklad. Innan jag ens hade smuttat på något av de, så var jag tvungen att fota det. Fota det för att senare visa det för någon annan. Är inte detta absurt? Det här att jag har en mapp på min mobil med färdigredigerade bilder på mig själv som jag väntar med att lägga ut på instagram.. Detta är inte okej, men vad ska man göra? Varje gång jag ska ut och springa syns det antingen på Vine, twitter eller Instragram. Om det är en sån där riktigt dålig dag syns det på alla tre nätverken. Bara för att jag måste visa alla andra att jag är duktig. Så förlåt alla mina vänner som följer mig överallt, jag vet att jag uppdaterar allt jämt! Du får avfölja mig om du tycker jag är jobbig för jag kommer fortsätta. Och jag har tänkt tanken att jag är en såndär riktigt jobbig bekräftelse/uppmärksamhet bitch, men det får jag väll vara, bara jag sprider ut ett bra budskap.
 
 
 
 
Slutsatsen idag är att vi påverkas på både bra och dåliga sätt av våra sociala medier. Jag har dock fokueserat mest på de dåliga idag. Vi måste tänka på att vi är så himla fina varenda en på jorden. Egentligen är ingen finare än någon annan. Så tänk efter innan du vet att du kan påverkas negativt till en bild eller text. Tänk efter vänner! För ni är alla så fina <3. Tack för mig, nu har jag träsmak i röva och ska mysa lite på elevcentralen bland trafikljusen och tjänstevikten. Fancy lördag, jag vet! 
 
 


Uppskatta vardagen

2013



Följ min blogg med Bloglovin" target="_blank">
Okej jag måste bara få skryta lite nu. Har haft en sån där helt underbar kväll. Efter den goda fläskfilén satt jag, mamma och jossan och diskuterade livet. Vad ska jossan välja för gymnasie? Vad ska jag göra efter studenten? Vi pratade om allt möjligt. Minnen. livsfrågor och komiska intern skämt. Med tända ljus och den där perfekta stämningen i huset kunde jag inget annat än att älska tillvaron just där. Vet inte varför, men mina ögon rann hela tiden. Jag grät. Vi pratade om min operation och då kom flera tårar. jag är så förbaskat rädd för den! Hur som helst ville jag bara stoppa tiden där. Bara få vara med de personer i mitt liv som betyder mest! 
 
de olika syskonen!!!!!
 
 Så vad lär vi oss idag? Jo vi lär oss att vi måste uppskatta vardagen. Den är ju trots allt väldigt charmig och betydelsefull. Om tre år kanske jag sitter själv i en lägenhet i Göteborg och vill helst av allt sitta med min familj och snacka livet. Kram!!